Det var fantastiskt roligt att så här långt söderut få se ett ordentligt norrsken. Men den uppkopplade gemenskapen gav det en ännu högre dimension.
View article
View summary
De senaste nätterna har det varit rejält med aktivitet på solstormarna vilket har lett till ett rejält uppsving i intresset för norrsken. För mig som har bott i Norrbotten är det inget nytt med det vackra skådespelet, men det tar mig ändå med förundran varje gång. Och under gårdagen var det extra häftigt! Inte nog med att det syntes väl såhär långt söderut, det var dessutom mer än ett suddigt grönt sken.
Vi fick se pulserande vågor, dansande skynken och till och med det rosa skenet från kväve relativt långt in i atomsfären.
Även om jag hade en kamera med mig och har sett en hel del norrsken glömde jag bitvis bort kameran helt och bara tittade på skådespelet. Men jag bjuder på en bild här.
Hur häftigt det än är med laddade partiklar som exciterar gaser i atmosfären så att dessa lyser så var det häftigaste hur folk över stora delar av europa gemensamt upplevde detta skådespel. Detta var en av de gånger då den uppkopplade människan gav gemenskap och förhöjde en upplevelse.
Att se bilder från Nederländerna, Tyskland och Danmark från människor som varit ute och tittat på samma fenomen som vi gav en helt ny dimension till upplevelsen. Tillsammans såg vi skådespelet som en gemenskap, en mänsklighet på samma steniga värld.
QRator
