När moder natur bjuder på en fröjd till väder så kan man ju inte bara sitta inomhus, oavsett hur många virus som härjar i trakten. Det blev dock en ganska kort runda längs delar av göljestigen. När vi kom till Skinnarsågsfallet stannade vi för fika.
Tidigt längs vandringen gick vi över Göljestigen, där låg det kvistar i vattnet som fortfarande hade en hinna av is efter nattens minusgrader. Jag upptäckte att även om mina kängor är vattentäta så kyls de snabbt ner när man står i strömmande nollgradigt vatten. Men för att ta bilder får man stå ut med lite!
Vi gick vidare längs Göljebäcken och barnen, som inte tidigare sett ett vattenfall, blev mer och mer fascinerade av de strida strömmarna längs stigen. När vi väl nådde Skinnarsågsfallet blev det rejält imponerade och exalterade. Men alla klarade sig torra därifrån!
Däremot måste jag konstatera att jag måste börja ha stativ med mig när vi är ute.
QRator
